Hej hopp! Idag har varit en riktigt musik dag. Jag var ledig från alla lektioner i skolan idag så jag fick sova länge idag, men vid ett tiden gick jag till MoP (Music and Produktion) för att se på tvåornas julproduktion. Den var riktigt bra i år. Det var extra roligt med tanke på att vissa av låtarna var skrivna utav eleverna. Det är alltid kul att få se vad de VERKLIGEN får lära sig.
Senare var det julkonsert med musikskolan. Jag och 12 andra flöjtister spelade ett stycke ihop. Det var så häftigt att höra slut resultatet. Det var 8 stämmor, pluss det faktum att vi hade en picola och en allt med också! Det var nog ett av de vackraste ensambel styckena jag varit med och spelat i måste jag säga.
|
Kan hända att ni redan sett denna blid, men det bryr vi oss inte om! Btw, lägg märke till mina relativt nya lila glasögon! :D |
Men en tanke som slog mig, som var både skrämmande och häftig. Den slog mig när jag satt där och väntade på att få spela under julkonserten. Jag tittade runt på alla elever som skulle vara med och spela och sjunga och jag reagerade över hur de yngre eleverna tittade fascinerat på killarna som just då uppträdda, han som sjöng är ett år yngre än mig.
Det var så underligt, att sitta där, allt var så bekant, fast nu var jag på andra sidan på något sätt. Nu var det min tur att vara en av de stora och häftiga barnen, medan de yngre stod där och drömde om att bli lika duktiga som vi. Det ska ju vara jag som står där med glittrande ögon och drömmer om hur bra jag ska vara när jag blir en av de stora på musikskolan.
Det var sorgligt, men samtidigt så himla roligt. Nu är det min och mina kamraters tur att vara en inspiration för de yngre, precis som de äldre var för oss. Det är så spännande att komma till insikten om att man faktiskt utvecklas, utan att märka av det på vägen, utan hucks-flucks så står man där och är, tja, precis där man drömde om att vara!
|
Även detta en gammal bild. Från en konsert i maj! |
Nu ska jag inte ta upp mer av er tid, ni ska få återgå till verkligheten eller vart ni nu än föredrar att vara. Jag ska bege mig till Storybrook och Once upon a time!
-- MG