Jag har aldrig träffat en störigare person än du! Allt du gör är så förbannat irriterande, du kan inte ta det lugnt och säger man åt dig att chilla så överdriver du det till max. Du klampar runt och skrattar åt allt du ser och man undrar: hur kan livet vara så roligt?
Jag fattar inte hur en människa som är som du kan va mig så kär. Är det för att jag är som du? Förmodligen så.
Men de jag inte kan begripa är hur en person som du kan tycka så mycket om en sån som mig?
Fram vi går och omvärlden vill nog inget hellre än att sätta ett skott i pannan på oss båda två. Men det rör oss inte i ryggen, vi ser dem inte, vi går bara vidare och är vi.
Det finns inget att dölja, det finns inget man behöver ändra på. Vi bara är.
Sättet som jag ser på dig är ett sett som jag alltid velat kunna se på någon, men aldrig kunnat, för jag aldrig tidigare känt som nu.
Vad är det som gör så att det vi har är så speciellt?
Vem försöker jag lura? Du sitter säkert och skrattar bakom ryggen på mig. Tycker jag är dum i huvudet som tror att du kan gilla en sån som mig...... Nej. Så är det inte fröken fräken för i det där huset sitter en människa som älskar dig för den du är. Var glad för det, var stolt över det!
Jag är stolt över det! Jag är glad och stolt!
En dag ändrade hela mitt liv och den dagen är en dag som jag förmodligen kommer glömma bort, men jag vill minnas den, för den är egentligen minnesvärd.
Men istället för att titta bak på den dagen så tänker jag titta fram på alla de dagar vi har framför oss!
Du har så många identiteter. Jag hoppas att du vet vem du är, för det gör jag. Om du inte vet om du är du så ska jag tala om det för dig. Men inte här, inte nu, men någon gång när du verkligen behöver få veta om du är du, så ska jag tala om det för dig!
Puss på dig älskade vän! Nära som långt borta! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar