Hej hallå! Det är en härlig söndag och jag sitter och ska börja plugga snart hade jag tänkt mig. Jag hade en myskväll med några tjejkompisar igår kväll. Vi åt go mat och såg på melodifestivalen och jag var asbitter på den utländska juryn. ALLVARLIGT! De satte min älskade Yohio i princip sist! Det var bara feta gubbar som sjöng på svenska som kom efter dem. Hur fan tänker människorna!? IDIOTER!! Så jag var mycket bitter på att juryn fick vara med och rösta i år. De gjorde så att han förlorade!
Men förutom detta så var det en mycket härlig kväll! Med mycket skratt och festivalfina töser samt fruktansvärt mycket mat och godis! Jag tror faktiskt till och med att det vart lite för mycket, men det går åt!
Men nu ska jag ta och plugga inför alla mina härliga prov och inlämningar. Jag kommer lägga upp bilder från igår kväll lite senare idag! Puss på er!
-- MG
söndag 10 mars 2013
tisdag 5 mars 2013
Människan är inte mycket olika ett papper!
Vi hade bokredovisning på svenskan tidigare i dag. En av mina klasskompisar tog upp mobbning, eftersom att temat var barndom och mobbning är en stor del utav barndomen... tyvärr! Men han använde en sån fantastisk liknelse som han hade hört en lärare i New York dra för sina elever.
Han hade ett helt vanligt vitt A4 papper och gav ett till var och en av sina elever. Han bad dem titta på pappret och studera det noggrant. Sedan sa han åt dem att de skulle knyckla ihop pappret och slänga de på marken och stampa på det. Sen sa han till dem att ta upp det igen, veckla ut det och studera det igen. Sedan skulle de släta ut det och behandla det med varsamhet och be pappret om förlåtelse. Det han sa sen etsade sig fast i mitt huvud. Han sa: "Hur mycket ni är försöker släta ut pappret, hur många gånger ni än säger förlåt till det, så kommer det ändå aldrig att bli lika fint som det var innan ni knycklade ihop det och stampade på det. Det samma gäller människor som ni skadar."
Det stämmer! Det är så lätt att skada och förstöra, men det är mycket svårare att laga. Vi tänker så sällan på de konsekvenser som våra handlingar kommer att få. Vi tänker sällan längre än näsan räcker. Men hur kommer det sig egentligen? Hur kommer det sig att vi har så lätt för att såra andra, medan vi är så otroligt rädda för att någon annan ska såra oss? Det är en sån fråga som man tror att man har svar på, men jag tror verkligen inte att vi kan finna något konkret och riktigt svar på den frågan. Men man kan ju alltid försöka få fram ett svar, i alla fall ett temporärt.
-- MG
Things that Disney taught us!
Son Wallt Disney själv sa: "If you can dream it, you can do it!" <3
-- MG
måndag 4 mars 2013
Plugg schemat är skrivet, nu ska det bara följas också!
Hej hopp! Ännu en härlig dag har tagit sin början. I går kväll så satt jag och skrev en lång planering för hur jag ska plugga de närmaste två veckorna så att jag ska klara av allt som jag ska klara av. Men nu upptäckte jag att jag var ledig en extra dag för att hela skolan ska ha utvecklingssamtal under den dagen och eftersom att jag då har fyllt 18 så fick jag välja själv om jag ville ha ett utvecklignssamtal eller inte, vilket jag inte ville. Så jag har hela onsdag nästa vecka att plugga på! Shit vilken nörd jag låter som! Men det är faktiskt väldigt viktigt för mig med mina betyg. Jag är en liten plugg häst och har rätt höga prestations krav på mig själv så därför måste jag försöka så gott jag kan för att få upp en bra struktur så att jag kan klara av skolan på det sätt som jag vill klara skolan.
-- MG
Hårpanik!
Just nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra med mitt hår. Jag ska till frisören imorgon och jag får panik! Jag vill verkligen göra någon förändring med mitt hår, men jag vill inte (kan inte) klippa det kort eftersom att jag har tänkt att jag ska ha långt hår till min egen student och då får jag vackert ta och spara ut det! Men jag vet inte vad jag ska göra med det!!
Några idéer är:
Mörkt underhår med blont uppe på.
Riktigt mörkt med frostade toppar, nästan dipe dye.
Mörkt hår med ljusa slingor, antingen många små eller gå breda.
Mörkt med någon crasy färg (mamma skulle döda mig)
Koppar färgat.
Den färg jag har nu.... lite trist men det är ett alternativ.
Ja som ni märker så är jag fortfarande inne på att vara mörkhårig i grunden i alla fall, förutom när det kommer till det kopparfärgade. Men jag är så osäker på vad jag vill göra. Något säger mig att jag inte kommer veta fören jag sitter där i stolen och måste ha bestämt mig. Så det kommer bli en mycket spännande eftermiddag känns det som.
Nu ska jag återgå till mina intressanta studier... eller ska jag kolla på ett avsnitt av Pretty little liars kanske? Vi får se vad mitt lilla samvete säger mig! En kopp te ska jag ha i vilket fall!
Puss och kram på er! <3
-- MG
 |
| Det ser nästan ut som att mitt huvud svävar på den här bilden ^^ |
Några idéer är:
Mörkt underhår med blont uppe på.
Riktigt mörkt med frostade toppar, nästan dipe dye.
Mörkt hår med ljusa slingor, antingen många små eller gå breda.
Mörkt med någon crasy färg (mamma skulle döda mig)
Koppar färgat.
Den färg jag har nu.... lite trist men det är ett alternativ.
 |
| En gammal bild från när jag gick i 8:an. Måste säga att mitt hår var väldigt fint då :) |
Ja som ni märker så är jag fortfarande inne på att vara mörkhårig i grunden i alla fall, förutom när det kommer till det kopparfärgade. Men jag är så osäker på vad jag vill göra. Något säger mig att jag inte kommer veta fören jag sitter där i stolen och måste ha bestämt mig. Så det kommer bli en mycket spännande eftermiddag känns det som.
Nu ska jag återgå till mina intressanta studier... eller ska jag kolla på ett avsnitt av Pretty little liars kanske? Vi får se vad mitt lilla samvete säger mig! En kopp te ska jag ha i vilket fall!
Puss och kram på er! <3
-- MG
7 dagar kvar!
Då var det bara en vecka kvar!! Det känns lite smått skumt att detta är sista veckan som "samhället" anser att jag är barn. Fast sen tycker människor fortfarande att jag är barn! Men det är sjukt mysig ändå. Jag längtar till lördag då jag ska mysa med massa töser och se på finalen av melodifestivalen och gorma som en galning om att min man måste vinna!
Nu har jag och Louise börjat spåna på idéer till manuset som vi ska skriva till våra små teaterbarn. Jag är mycket nöjd med våra små idéer, de är kanske inte så mycket barn teater över det hela, men den är sjukt cool!
Idag upptäckte jag att jag har en jädra massa saker att plugga på och en massa inlämningar att skriva på. Ändå så sitter jag här med Louise och tittar på We<3It bara för att det är så sjukligt mysigt!
-- MG
Nu har jag och Louise börjat spåna på idéer till manuset som vi ska skriva till våra små teaterbarn. Jag är mycket nöjd med våra små idéer, de är kanske inte så mycket barn teater över det hela, men den är sjukt cool!
Idag upptäckte jag att jag har en jädra massa saker att plugga på och en massa inlämningar att skriva på. Ändå så sitter jag här med Louise och tittar på We<3It bara för att det är så sjukligt mysigt!
-- MG
söndag 3 mars 2013
En riktigt vår dag, med riktiga vår tankar!
Hej och goddag! Jag var ute på en lång promenad i det härliga vårvädret innan i dag. Det var så skönt att gå där och känna hur solen värmde och bara le upp mot den klarbål himmelen. Det har varit en helt underbar dag, nu sitter jag till och med i linne med fönstret öppet och lyssnar på fågelsången (som nyss blev avbruten av irriterande kajor) utan att frysa! Våren är på väg på riktigt!
När jag var ute och gick så kom jag att tänka på en sak som vi ofta, till och med lite för ofta, tänker och säger. "Jag önska att jag var som du!" Hur ofta slås man inte av den tanken och känslan att man vill vara som någon annan? Jag vet att jag känner så titt som tätt och jag är helt hundra på ett de flesta känner så någon gång då och då! Även de som vi "vanliga" ser upp till, alla kändisar känner så.
Så när jag gick där så försökte jag komma på något smart svar på en följdfråga som man kan få när man diskuterar vad som är bra med en, nämligen "Hur blir jag som du?" Till en början så kom det ju en hel uppsats om hur man skulle kunna göra och denna uppsats formades i mitt huvud tills jag blev helt snurrig av den. Men till sist kom jag faktiskt på ett svar som jag blev mycket nöjd med.
"Var bara dig själv!" Kliché svaret som man alltid får men som också alltid stämmer i slutändan. För att kunna bli som någon annan och för att kunna klara av det som andra klarar av måste man göra det som sig själv. Jag kan inte förvänta mig att jag ska kunna bli en lika bra skådespelerska som Helena Bonham Carter om jag försöker spela Helena Bonham Carter. Jag måste börja med att vara mig själv och sedan måste jag sticka ut näsan och armbåga mig fram för att folk ska lägga märke till mig. Jag kan inte förvänta mig att få något som jag vill ha genom att lådsas vara någon jag inte är.
Detta är på sätt och vis grunden för allt. Jag kan inte förvänta mig att jag ska få ett bra liv som jag är nöjd med om jag ska gå omkring och spela teater dagarna i enda. (Jag vet det där lär lite fel med tanke på att jag spelar teater och går estet). Det samma gäller om man vill att andra ska gilla en. Börja inte ändra på dig och medvetet forma dig efter deras behov och behag. Var dig själv och utifrån detta märker man sedan om de är värt att ödsla energi och tid på dessa människor eller inte.
Så att försöka vara någon annan gör inte saken bättre. Men att försöka vara det bästa du kan vara, och kanske lite där till, det kan du komma långt med! Så håll huvudet högt, fötterna på jorden, handlingarna i nuet och drömmarna i framtiden!
-- MG
När jag var ute och gick så kom jag att tänka på en sak som vi ofta, till och med lite för ofta, tänker och säger. "Jag önska att jag var som du!" Hur ofta slås man inte av den tanken och känslan att man vill vara som någon annan? Jag vet att jag känner så titt som tätt och jag är helt hundra på ett de flesta känner så någon gång då och då! Även de som vi "vanliga" ser upp till, alla kändisar känner så.
Så när jag gick där så försökte jag komma på något smart svar på en följdfråga som man kan få när man diskuterar vad som är bra med en, nämligen "Hur blir jag som du?" Till en början så kom det ju en hel uppsats om hur man skulle kunna göra och denna uppsats formades i mitt huvud tills jag blev helt snurrig av den. Men till sist kom jag faktiskt på ett svar som jag blev mycket nöjd med.
"Var bara dig själv!" Kliché svaret som man alltid får men som också alltid stämmer i slutändan. För att kunna bli som någon annan och för att kunna klara av det som andra klarar av måste man göra det som sig själv. Jag kan inte förvänta mig att jag ska kunna bli en lika bra skådespelerska som Helena Bonham Carter om jag försöker spela Helena Bonham Carter. Jag måste börja med att vara mig själv och sedan måste jag sticka ut näsan och armbåga mig fram för att folk ska lägga märke till mig. Jag kan inte förvänta mig att få något som jag vill ha genom att lådsas vara någon jag inte är.
Detta är på sätt och vis grunden för allt. Jag kan inte förvänta mig att jag ska få ett bra liv som jag är nöjd med om jag ska gå omkring och spela teater dagarna i enda. (Jag vet det där lär lite fel med tanke på att jag spelar teater och går estet). Det samma gäller om man vill att andra ska gilla en. Börja inte ändra på dig och medvetet forma dig efter deras behov och behag. Var dig själv och utifrån detta märker man sedan om de är värt att ödsla energi och tid på dessa människor eller inte.
Så att försöka vara någon annan gör inte saken bättre. Men att försöka vara det bästa du kan vara, och kanske lite där till, det kan du komma långt med! Så håll huvudet högt, fötterna på jorden, handlingarna i nuet och drömmarna i framtiden!
-- MG
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)