Drömmer mig bort till större städer

Tänk er; New York, Tokyo och Kyoto. Tre av mina drömstäder! New York, staden som aldrig sover, där alla drömmar slår in. Tokyo som är beviset på att allt är möjligt, en stad som för inte allt så länge sedan var mer eller mindre trampad jord är nu en av de mest högteknologiska platserna på jorden. Sist men inte minst Kyoto, samurajerna och geishornas huvudstad. Om man någonsin vill skåda vackra platser, framför allt under hanami säsongen, så ska man besöka Kyotos vackra trädgårdar. Tre enorma och underbara städer som har obegränsat med möjligheter att erbjuda en liten människa som mig. Jag har länge drömt om dessa platser och från och med nu har jag även alla möjligheter i världen att göra dem sanna. Vilket också är min plan och mitt mål. Jag ska dit och så är det med det.

Om ni undrar varför bilderna från New York är under vintertid så är det för att jag delar min mors dröm om att vara där under jul och nyår.

Japan är mina drömmar när det kommer till vår, eftersom att det är då körsbärsträden blommar (detta är vad man kallar Hanami)

-- MG

Vart bär det av här näst?

Har länge drömt om att få åka till både japan och New York och den senaste tiden har New York varit högst på toppen, förmodligen för att den drömmen känns lättare att uppnå inom en snar framtid. Japan vill jag flytta till under en längre tid och jag vill gärna göra det själv för att kunna lära mig så mycket som möjligt på egen hand. 
Resan till the big apple skulle vara en helt annan grej. Den resan skulle jag vilja dela med någon. Helst någon som jag gillar och som är rätt okomplicerad, vilket gör valet både lätt och svårt, för jag vet vilken typ av person detta skulle vara men denna/dessa personer är inte tillgängliga för en sådan resa när jag väl är det. Så, jag kanske packar min väska och drar dit själv i alla fall. 
New York kan bli en testkörning innan Japan. Det vore kanske inte helt fel att börja med att bo ensam i ett land där folk faktiskt för står mig, så om jag skulle behöva hjälp skulle jag kunna använda ord istället för symboliserande kroppsspråk (inte riktigt min grej). Jag pratar mycket med kroppen, men att göra symboler för att folk ska förstå vad jag vill har jag däremot lite svårare för. Att börja med ett engelsktalande land är nog ganska klokt när jag tänkte efter. 
New York, se upp, här kommer jag! SÅ fort jag har tjänat ihop tillräckligt med pengar och hittar bra erbjudanden gällande boende och allt annat som måste fixas innan man flyttar. Men sen kommer jag!

-- MG

Hjälten eller skurken?

Vi har alla något som vi slåss för och emot. Det kan vara helt olika saker från person till person, men lika viktiga för det. Alla vill vi vara någons hjälte, precis som att vi alla någon gång, på något sätt kommer att vara skurken i en annan människas liv. Men det jobbigaste är inte att vara skurken, eller den som måste bli räddad då och då, det jobbigaste är att vara den som önskar mer än något annat att man kunde vara hjälten i en persons liv, fast man i själva verket kanske stjälper det. 
Man vill vara den som får alla pusselbitar att falla på plats, den som får allt att verka meningsfullt, men istället sprider man bara ut dem ännu mer och gör förvirringen total. Vad en annan människa behöver och vill ha är svårt att veta, man får bara göra sitt bästa utifrån de förutsättningar man har och agera utifrån det som känns rätt för stunden. Tänk bara på att man alltid är två, se till att göra det som både du som potentiell hjälte och din jungfru i nöd mår bäst av. 
-- MG

Kära studenter

”Nu börjar livet, här gör ni ert första avstamp i vuxenlivet”, hur många gånger har vi inte fått höra detta de senaste månaderna, kanske till och med hela läsåret. Det roliga är att det är sant. I år är det vår tur att börja ta världen med storm på en helt ny nivå än vi tidigare haft möjlighet att göra. Nu kan alla göra vad de vill, det enda som hindrar dig är din fantasi och dina rädslor för att något skulle gå fel. Men vet ni vad det bästa är, om något skulle gå fel kan man alltid se till att rätta till det igen. Låt inget hindra dig.

Det finns mycket som känns värt att oroa sig för och stressa upp sig över, men i slutendan kommer ni att upptäcka att det som kändes som ett världsomvälvande problem bara var en bagatell som, summa summarum, inte kommer spela någon roll i framtiden, förutom att den kan ha hjälpt dig på traven. Tänk dig själv, något som du ångrar rätt mycket kanske hjälpte dig att undvika att göra något du skulle ångrat så mycket att du skulle ta till dåliga metoder för att ställa det till rätta och till sist är ditt liv ett enda kaotiskt drama som aldrig kommer att nästlas upp, du kommer helt enkelt bara få lära dig leve med det.

Vet ni vad det bästa botemedlet mot sådant drama är? Håll huvudet kallt. Ge inte era små problem för stort utrymme i livet och se till att njuta utav det som finns. Skratta åt småtjafset, förlåt andras och dina egna misstad och våga satsa på det du tror på. Livet är till för att levas så se till att lev det. 

Så, kära studenter, det är dags att svida om från ungdomar i skolans fångenskap till fria människor som har full makt över sina egna liv och sina val. Nu kör vi, studenter år 2014, det här är vår tid!

— MG

Tänk tillbaka och blicka frammåt

Nu när allt studentfirande är avklarat har jag spenderat den här dagen genom att göra fyra olika saker; äta, sova, tänka tillbaka och blicka framåt. 
När jag tittar tillbaka på min gymnasietid upptäcker jag hur mycket det är som egentligen har hänt. När jag gick in genom dörrarna till Katedralskolan den första varma sommardagen på läsåret i ettan hade jag verkligen ingen aning om vad som väntade mig i dessa gula korridorer. Med facit i hand, hade någon sagt att allt som hänt skulle hända hade jag förmodligen trott att personen var galen och sedan gå där ifrån. Så jag är glad att ingen kunde förvarna mig inför dessa kommande tre år, för då hade jag missat alldeles för mycket av det goda i livet. 
Precis som alla andra, så har jag begått misstag under alla tre åren på gymnasiet (innan också så klart), men jag är ändå glad över att jag fått tillfälle att göra dem. Det är aldrig kul att göra fel och såra folk, men vi lär oss av våra misstag och växer som människor allt efter som och detta skulle jag inte vilja gå miste om. Skulle vi kunna undvika alla våra misstag och allt det dåliga i livet skulle vi till sist inte kunna uppskatta det bra, vilket skulle göra de bra dagarna till alldagliga eller kanske till och med dåliga dagar, bara för att vi inte har något att jämföra dem med. 
Misstagen som vi gör blir vår vägledning genom livet. Som sagt, det är aldrig kul att göra ett misstag, speciellt inte om du tar med någon annan i fallet, men det är nyttigt och behövligt, så länge det inte gör allt för stor skada på personen. Skulle det nu vara så, måste man vara bered på att ta konsekvenserna av sina handlingar och kunna be om ursäkt i både ord och handling. 
Jag har ingen aning om hur mitt liv kommer se ut fram över, jag är lika förvirrad, rädd och längtansfull nu när jag sprungit ut från Katedral som jag var dagen då jag "sprang in", innspringet är en tradition på Estet där alla som börjar ettan springer in genom samma dörrar som man springer ut igenom på studentdagen. Det finns en enda sak som jag vet om min framtid och det är hur jag vill att jag ska vara i den. Jag vill vara en bättre variation av den jag är idag, en mer ödmjuk och fullärd person. För att komma dit måste jag tyvärr fortsätta som jag gjort hittills, att göra misstag och städa undan efter dem. En viktig lärdom när det kommer till misstag är att om du förväntar dig att andra ska förlåta dig för dina misstag, måste du förlåta deras. 
Lev det typ av liv du drömmer om och se till att ta världen med storm och visa alla hur stark du är.
-- MG

Undra när polletten kommer trilla ner?

Det har fortfarande inte sjunkit in. En dag som man längtar efter i så många år tar slut så fort. Allt gick fort, för fort, mycket fortare än det verkar för den som enbart ser på, fortigare än fortigast (för att jag känner son Hattmakaren att vårt ordförråd inte har tillräckligt bra ord för att beskriva det som skall beskrivas så jag ändrar på dem). 

Igår, fredagen den 13 juni 2014 tog jag studenten. 12 år av skola är slut och alla möjligheter i världen ligger för våra fötter kära avgångselever. Mycket stoj och stimm, skratt och gråt, allt rymdes i en enda dag. Jag ryser när jag tänker på det. Detta är en dag man minns för livet, en dag man alltid kommer längta tillbaka till. Nu kan jag för första gången på riktigt säga att jag tror på er som sagt detta till mig. 

Dagen började vid 04:30 då jag gick in och la mig bredvid min kära mamma i sängen. Vi låg där och pratade i en halvtimme och hade det allmänt mysigt, där kom första rysningen under dagen och många skulle det bli. Tänk vad tiden gått. Jag har delat säng med mina föräldrar så många gånger under så många olika tillfällen genom hela livet. Att jag även fick spendera min första vakna halvtimme på studentdagen på det sättet är fantastiskt, det blir som en röd tråd från då till nu. 

Från det att vi gick upp ur sängen var det full rulle fram tills dess att jag slumrade till i familjen Bullers soffa vid typ 02:30-03:00 någonstans där emellan

Om någon skulle fråga mig om vad som var bäst skulle jag aldrig kunna svara på den frågan, förmodligen skulle jag komma med något dumt svar som; "Att ta studenten" *hahaha*. Men jag kan helt klart säga att det konstigaste med dagen var de stunder man stannade upp och tittade på alla människor som samlats i denna lilla stad för att se mig och resten av alla elever från årskurs tre på Katedralskolan ta studenten och jag försökte intala mig att jag begrep att jag faktiskt tar studenten, men det gick inte. Det är som att en sköld av glädje och ovisshet har byggts upp inom en och denna vägg hindrar en från att inse att studentdagen verkligen händer. Man kommer på det först när den är över och förbi tyvärr. 

Men trots allt så kommer jag stolt kunna säga att studentveckan har varit en av de roligaste och mest händelserika veckorna i hela mitt liv. Jag har gjort saker jag aldrig gjort förr och fått bekanta mig med nya människor eller förstärka kontakten med "gamla" (tidigare vänner). Det är helt fantastiskt vad man kan uppleva om man är med på allt som Katedrals studentvecka har att erbjuda. Så mitt tipps till alla er som ska ta studenten kommande år är; VAR MED PÅ ALLT! Strunta i hur trött och sliten du är eller vad någon annan anser om vad du gör, njut och lev fullt ut denna vecka på ett sätt som du aldrig kommer kunna uppleva igen. Studentveckan är något alldeles extra, nästan lite magisk. Än har jag en sak kvar och det är balen i morgon, då fortsätter magin.

"Together we made it!" ES11 <3

-- MG

Så var man i Sverige igen

Då har vi kommit hem från en helt underbar vecka i London, fylld av föreställningar, shopping och sightseeing. Helt klart en underbar vecka och idag firade jag att en underbar vän tagit studenten. Snart är det min tur, bara en vecka kvar (och några timmar) sedan springer vi ut från Katedral. Men nu är det dags för lite ensamtid efter att ha spenderat en vecka med 32 andra människor, samt säng delande med en sällskapssjuk Bella (mysigt men ovant). Detta innebär att jag ska se på Sex and the City, så skriver jag mer imorgon och då skall jag även lägga upp bilder från resan och även en och annan bild på dagens student-tjej!

-- MG