Undra när polletten kommer trilla ner?

Det har fortfarande inte sjunkit in. En dag som man längtar efter i så många år tar slut så fort. Allt gick fort, för fort, mycket fortare än det verkar för den som enbart ser på, fortigare än fortigast (för att jag känner son Hattmakaren att vårt ordförråd inte har tillräckligt bra ord för att beskriva det som skall beskrivas så jag ändrar på dem). 

Igår, fredagen den 13 juni 2014 tog jag studenten. 12 år av skola är slut och alla möjligheter i världen ligger för våra fötter kära avgångselever. Mycket stoj och stimm, skratt och gråt, allt rymdes i en enda dag. Jag ryser när jag tänker på det. Detta är en dag man minns för livet, en dag man alltid kommer längta tillbaka till. Nu kan jag för första gången på riktigt säga att jag tror på er som sagt detta till mig. 

Dagen började vid 04:30 då jag gick in och la mig bredvid min kära mamma i sängen. Vi låg där och pratade i en halvtimme och hade det allmänt mysigt, där kom första rysningen under dagen och många skulle det bli. Tänk vad tiden gått. Jag har delat säng med mina föräldrar så många gånger under så många olika tillfällen genom hela livet. Att jag även fick spendera min första vakna halvtimme på studentdagen på det sättet är fantastiskt, det blir som en röd tråd från då till nu. 

Från det att vi gick upp ur sängen var det full rulle fram tills dess att jag slumrade till i familjen Bullers soffa vid typ 02:30-03:00 någonstans där emellan

Om någon skulle fråga mig om vad som var bäst skulle jag aldrig kunna svara på den frågan, förmodligen skulle jag komma med något dumt svar som; "Att ta studenten" *hahaha*. Men jag kan helt klart säga att det konstigaste med dagen var de stunder man stannade upp och tittade på alla människor som samlats i denna lilla stad för att se mig och resten av alla elever från årskurs tre på Katedralskolan ta studenten och jag försökte intala mig att jag begrep att jag faktiskt tar studenten, men det gick inte. Det är som att en sköld av glädje och ovisshet har byggts upp inom en och denna vägg hindrar en från att inse att studentdagen verkligen händer. Man kommer på det först när den är över och förbi tyvärr. 

Men trots allt så kommer jag stolt kunna säga att studentveckan har varit en av de roligaste och mest händelserika veckorna i hela mitt liv. Jag har gjort saker jag aldrig gjort förr och fått bekanta mig med nya människor eller förstärka kontakten med "gamla" (tidigare vänner). Det är helt fantastiskt vad man kan uppleva om man är med på allt som Katedrals studentvecka har att erbjuda. Så mitt tipps till alla er som ska ta studenten kommande år är; VAR MED PÅ ALLT! Strunta i hur trött och sliten du är eller vad någon annan anser om vad du gör, njut och lev fullt ut denna vecka på ett sätt som du aldrig kommer kunna uppleva igen. Studentveckan är något alldeles extra, nästan lite magisk. Än har jag en sak kvar och det är balen i morgon, då fortsätter magin.

"Together we made it!" ES11 <3

-- MG