Är det meningen att jag ska vara vuxen i sommar?

Jag satt här och skrev på det sista arbetet jag har att göra innan jag kan plocka ihop skolböckerna och säga att jag är klar med allt, verkligen allt, och så kom en låt upp som jag lyssnade jätte mycket på under högstadiet. Vi sjöng den till och med på vår sista klasskonsert tillsammans. Jag tänker tillbaka på dem minnena nu och på de jag fått med den klass jag går i nu, på de jag fått med vänner utan för klass och skola och kände bara hur lyckligt lottad jag är. Vad som än händer med oss nu när vi tar studenten och ger oss ut i livet och ska agera vuxna, japp helt plötsligt räknas vi till de vuxna, sjukt va? I alla fall, vart vi alla än må ta vägen är jag glad att jag fick träffa alla underbar människor på vägen, även idioter som jag ibland önskade att jag sluppit träffa för ni har alla fått mig att växa och hjälpt mig att skapa minnen för livet. 
Nu sitter jag här, bara veckor innan studenten och kan fortfarande inte fokusera på plugget. Här sitter jag med min rinnande förkyldningssnuva och bloggar om samma saker som jag bloggat om otaliga gånger. Men nu är allt så mycket mer verkligt för det är faktiskt snart slut på det här kapitlet. I låten sjunger de "will we still remember everything we learned in school?" och det enda som ekar i mitt huvud är att "ja, för det kanske kommer på provet". Och nu sitter jag och garvar för mig själv medan tårarna rinner. Så många sjuka och roliga saker har hänt och många fler är på gång. På onsdag flyger jag och min fantastiska klass, full av galna själar, iväg till England och gör Londons gator osäkra. 
Jag vet att det är en självklarhet att man mins sin skoltid. Men både högstadiet och gymnasiet var så speciellt för mig så jag vet med mig att jag alltid kommer att minnas det, klarare än många andra. Skulle jag någonsin, mot all förmodan, glömma något av dem är det bara för mig att lyssna på denna låt och så kommer alla minnen ploppa upp igen, precis som sorkarna i det där spelet när man ska dunka ner dem med en hammare innan de försvinner igen.
Tack för alla fantastiska minnen jag fått och alla minnen jag kommer få!
-- MG

Slutet närmar sig, 18 dagar kvar!

Nu börjar separationsångesten komma krypandes. I dag är sista dagen med vanliga lektioner, imorgon lämnas datorn in och sedan bär det av till London. Jag har länge klagat på hur dålig jag tyckt att den här kära datorn som jag släpat omkring på i tre åt är, men nu när jag ska lämna ifrån mig den värker det lite i hjärtat. Vi har ju gjort allt tillsammans. Nu är det slut.
Det är så påtagligt nu, att det verkligen snart är slut. Glädjen blandas med sorgen och tårar kommer då och då, jag vet inte längre om jag gråter av glädje eller sorg. Men gråter gör jag ibland, det kan jag lova. 
Att sitta här i kafeterian och höra alla samtal och se alla ansikten som man sett så många gånger känner jag ett sting av avundsjuka i bröstet. Det skulle vara kul att vara kvar här lite till, så att man verkligen fick chans att njuta av det man har. Det är så lätt att glömma bort att njuta när man är mitt uppe i det.
Men nu taggar vi London och sedan studentveckan. Jag orkar inte bry mig om allt som kunder varit. Fokus på det som komma skall! Med hjälp av den lilla inblick jag har fått i min närmsta framtid ser det ut som att jag har sett spännande år framför mig i alla fall, vilket känns bra. 
-- MG

Kullen ekar tom igen!

Då var Kullenfestivalen 2014 avklarad. Under hela fredagen var jag på skolan och jobbade med något som kallas för Kullenfestivalen, en liten tillställning under en kväll på en kulle inne i stan. Vi är en grupp som kallas NTV (Nu Trivs Vi) som har jobbat med detta, men det är framförallt två elever som har varit huvudansvariga (de har även haft detta som sitt Gymnasiearbete). 
Men på själva festivaldagen var vi 20-30 personer som jobbade med att bygga tält och scener, bädda sängar åt artister, fixa med grill och se till att allt var i sin ordning. 17.00 satte spektaklet igång och det var band som spelade konstant fram till 01.00 då det var dags att få besökarna att dra sig hemåt så att vi skulle kunna börja städa. 
Det band som avslutade hela festivalen var inga mindre än The Royal Concept. Jusdet, ni läste rätt! Mina kära vänner har fixat hit The Royal Concept. Det är alltid ett större och mer känt band som avslutar kullenfestivalen, vi har bland annat haft Movits och The Majority says på besök på vår kära festival under tidigare år. Vi har även många medelkända band som åker runt och spelar på olika tillställningar och självklart en hel del lokalband. 
En salig blandning av band, musik, människor i alla åldrar och med alla olika typer av stil och smak som samlas på vår kära kulle för att njuta av mat, musik, sällskap och härligt väder. 
Jag och tre andra funktionärer fick sova typ 1 timma var innan det var dags att ta morgonpasset. Egentligen skulle vi varit fler, men det blev bara vi fyra som plockade och hade oss i ösregnet på lördagsmorgonen. Ett slitigt och tungt arbete, men så otroligt roligt. 

Här har vi en lista på alla band som spelade på kullen.

Rekommenderar folk att söka på Otheas och Frozen Iller på spotify!

-- MG

En underbart solig dag!

Hej hopp, ligger just nu ute i solen och steker. På riktigt så känns det som att jag steks, solen bränner riktigt mycket mot huden. Det är tur att det blåser en del ute. Tekniskt sett så är det tur i oturen, för när det blåser blir man sval och detta leder till att man ligger ute längre och det är egentligen inte speciellt bra, framför allt inte nu när solen är som farligast. Men det struntar vi i. Nu njuter vi av det härliga vattnet i sjön och den varma solen. 
Att jag dessutom ska på MoPs slutproduktion ikväll igen gör inte den här dagen sämre heller. Lugn dag i skolan, underbart väder,bada och picknika med vänner och sedan super härlig konsert på kvällen. Kan dagen bli mycket bättre? Ja, om jag inte hade behövt tänka på att jag har prov imorgon och minst en till engelska inlämning att göra innan onsdag nästa vecka. 
Shit, det är mindre än en vecka kvar tills vi drar till London! Jag kanske borde börja tänka på att packa. Är en mästare på att alltid packa i sista minuten och då menar jag verkligen sista. Det är inte ofta jag kan säga kvällen innan att jag är färdigpackad. 
För att förvarna så kommer det förmodligen vara ett uppehåll i bloggandet när jag är i London, men jag tror ni över lever. Det händer tyvärr lite titt som sätt att jag tar mina uppehåll. Trots det så har jag trogna läsare som läser min blogg, vilket gör mig otroligt glad ska ni veta!
-- MG

Bollen är nu i rullning

Med lite hjälp på traven klarar man allt. Hur den här hjälpen på traven ser ut, kan varieras väldigt mycket, men all hjälp är bra hjälp, så länge den inte skadar dig eller någon annan. En öl eller två och någon som pushar en är hjälp helt i min smak. Sen att man har trevligt sällskap i form av skrattande salongsberusade ungdomar som lyssnar på Håkan Hellström och spelar ölbrännboll en varm försommarkväll gör inte situationen och beslutet svårare att tackla och ta. 
Det är så lätt att blåsa upp sina bekymmer till oproportionerliga vidder vilket leder till att man stressar upp sig otroligt mycket över en petitess som man egentligen skulle kunna rycka på axlarna åt. Se saker och ting för vad de är så blir det mycket lättare att tackla dem. Tyvärr så vet vi alla att det är mycket lättare sagt än gjort. Men nu är det i alla fall undanstökat, vilket känns mycket skönt. Nu är bollen i rullning i alla fall.
-- MG

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt!

Tryck på shuffle play.

Är det inte fantastiskt hur allt i livet pekar mot samma sak. Allt från ändrade tider, till att spellistan på Spotify talar om för dig vad du borde göra när du trycker på shuffle play. Okej livet, jag ska ta mig i kragen och göra allt jag sagt i flera veckor att jag ska ha gjort. Var det något mer? 
Att allt här i livet reagerar snabbare på vad som behöver göras än vad man själv gör är helt enkelt bara irriterande. Sen att spotify fortsätter att dunka mig i huvudet med låtar som bara matar på om att jag har viktigare saker att göra än att sitta och gnälla över att just spotify trycker upp problemen och lösningarna på problemet i ansiktet på mig börjar bli rätt tröttsamt. Kan inte en stackars hårt pluggande student få lyssna på lite stämningsfull pluggmusik utan att bli uppläxad om vad som borde göras mer? Inte det, nehe. Tack för den televerket. 
Ibland önskar jag att man kunde stänga av omvärlden helt och hållet och enbart fokusera på det som är viktigast i just den stunden. Men det finns saker runt oss hela tiden som påminner oss om vad vi egentligen vill tänka på, vad vi egentligen vill göra. Om det inte är något objektiv så kan det vara något subjektivt som får oss på andra tankar. Det är helt enkelt alldeles för lätt att dagdrömma. Framförallt om man är skapt på samma sätt som jag. Då är det totalt omöjligt att sluta, vilket kan blir ganska tröttsamt i längden.
Och där gjorde jag slut med mitt spotify. Vi har haft en lång och fin rellation tillsammans men allt har sitt slut och spotify har trackat mig lite för mycket för att jag ska tycka det är okej. Så tack för den här tiden spotify, vi syns när jag ska gå till ica och köpa öl till ölbrännbollen vid 18:45. Tills dess, ha det bra.
-- MG