Jag bar Johanna att läsa igenom det jag skrivit och säga vad hon tyckte och vår konversation vart ganska komisk, som vanligt! Så jag tänker vara lite elak mot henne, för hon hatar när folk läser hennes konversationer på facebook, sms, you name it. Men jag tänker ändå visa vår konversation för världen för den är så typiskt vi! Varsågoda och njut!
söndag 31 mars 2013
Då var det gjort och jag tror jag kommer dö!
Och där var mailet iväg skickat till författarskolan. Jag är så sjukligt nervös! Jag fattar inte att jag gjorde det, jag vet inte om jag ångrar mig eller inte! Jag dör lite smått!
Jag bar Johanna att läsa igenom det jag skrivit och säga vad hon tyckte och vår konversation vart ganska komisk, som vanligt! Så jag tänker vara lite elak mot henne, för hon hatar när folk läser hennes konversationer på facebook, sms, you name it. Men jag tänker ändå visa vår konversation för världen för den är så typiskt vi! Varsågoda och njut!
Jag bar Johanna att läsa igenom det jag skrivit och säga vad hon tyckte och vår konversation vart ganska komisk, som vanligt! Så jag tänker vara lite elak mot henne, för hon hatar när folk läser hennes konversationer på facebook, sms, you name it. Men jag tänker ändå visa vår konversation för världen för den är så typiskt vi! Varsågoda och njut!
Det skrämmer mig, men jag gör det ändå!
Hallå där! I fredags var jag i Göteborg med Louise, Elin och Elin. Vilket var gjorde år 2013s långfredag till en mycket mysig sådan! Vi gick och kollade i affärer och åt på Pizza Hut! Så goda pizzor, det är nog Sveriges godaste pizzor! Det var jätte härligt att bara gå runt där med vänner. Det är så man ska spendera lediga dagar tycker jag. På kvällen hade vi lite hemmaspa hos Louise, med fotbad och ansiktsmask, fast jag var så sjukligt trött så jag gick hem rätt tidigt därifrån. Jag har inte sovit så mycket under lovet, som vanligt.
I lördags jobbade jag och sedan hade jag en liten mysig hemma kväll för mig själv dör jag satt och åt ost och kex och en massa frukt, popcorn (jag äter faktiskt det nu, innan har jag hatat det!). Jag såg även på två filmer. Bring it on och Karate Kid. Jag fattar dock inte varför den filmen (den senaste, den enda jag sett) heter karate kid, med tanke på att det är kung fu de utför. Jaja, det är inte mycket jag förstår mig på! Sen, mitt i natten, så fick jag värdens fnatt och började städa. Jag för alltid mina städfnatt vid udda tillfällen. Det är lite roligt faktiskt.
 |
| En bild från tidigare i veckan. Har inte tagit så mycket bilder, som vanligt! ^^ |
I dag sov jag ända till kvart i tolv, vilket är mycket ovanligt för mig, men det var otroligt skönt måste jag säga. Sedan dess har jag läst och skrivit hela morgonen. Jag har druckit en massa te och kaffe och försökt få ihop en text som jag ska skicka in till en författar kurs som kommer vara i sommar. Så vi får se om jag blir antagen till kursen eller inte. Jag hoppas det för det vore så roligt och intressant för den delen eftersom att den handlar om nordisk litteratur och (som jag har förstått det) så får man lära sig om nordisk litteratur (hello kapten obvious) och så får man gå kurser i hur man skriver på olika sätt och i slutet av kursen så får man välja ut en av sina texter som de kommer lägga upp på sin hemsida. Jag hoppas verkligen att jag kommer med, men jag är så sjukligt nervös för att folk ska läsa det jag skriver. Jag vet, det låter jätte dumt med tanke på att jag har en blogg som jag skriver rätt mycket på. Men det är en helt annan sak! Bloggen är mer som en uppvärmning inför det liv jag vill ha. Det är en plojsida som jag har för att skriva av mig och vänja mig vid tanken av att folk läser det jag skriver. Men det andra. Där ska de granska det jag skriver och då känns de som att de granskar mig. Det skrämmer mig så att veta att de kan trycka ner mig och få mig att tvivla på att jag kan uppnå mina framtidsdrömmar. Men, jag ska ta mig i kragen, sparka mig själv där bak och se till att skicka iväg mailet så fort som möjligt. Dra av plåstret fort för att förkorta lidandet, eller hur är det man säger?
Ha det så bra nu, se till att njuta riktigt mycket de sista dagarna av ledighet som ni har nu! Och om er ledighet precis har börjat, så njut så länge den varar! Snart kommer vardagen ikapp er igen!
-- MG
torsdag 28 mars 2013
Stört stört stört stört stört stört... stört det är det enda som beskriver detta!
Måste säga att fröken är mycket snygg på förmiddagen! Kan man få hennes nummer? Nej men hoppla, hon såg visst ut som ett svullet päron! Men hon sjunger förvånansvärt bra, bättre än jag trodde! Men hon har såna krav på sig, ska hon vara sexig? Ne nu blev det jobbigt. Att gå det är ju inte det lättaste heller, det är mycket ansträngande. Vad hon skulle säga det vet hon ju inte heller, snacka om att få guldfiskars minnen att verka långa och bra! Äta doughnuts medan hon läser om Victoria's sekret modellernas dieter gör hon det med, udda beteende måste jag säga! Jag vet inte vad detta var bra för, men kul var det i alla fall!
-- MG
-- MG
どんな時でも笑って笑って！
Keep on smiling, always smiling står det som rubrik för den som undrar. Och nej, jag kan inte japanska för den som undrar det, tyvärr. Men anledningen till att jag valt att ha rubriken med japanska tecken (Romaji) är för att jag verkligen vill lära mig så och jag tycker det är otroligt fint. En dröm jag har är att flytta till Japan i ett halvår och försöka lära mig så mycket japanska som går och även studera japans kulturhistoria och historia eftersom att detta är tre saker som har intresserat mig i många många år. Men tyvärr så tror jag inte att detta är någon dröm som kommer gå i uppfyllelse efterson att jag vill plugga en massa annat också, det finns för lite tid för att jag ska hinna med allt jag vill hinna med. Något säger mig att det är fler än jag som känner så, inte sant? Men, man får helt enkelt göra det bästa av situationen. Jag vet i alla fall att jag ska åka till Japan minst en gång i mitt liv och då ska det vara under våren, helst i April! Detta vet jag att jag har skrivit innan, så, med tanke på att jag tjatar så mycket om det kanske ni förstår hur gärna jag vill det!
Jag vet inte riktigt varför jag har fallit så för det landet, den kulturen och det språket, men fallit det har jag och det är hårt också! Jag har alltid gillat anime och manga, men när jag var liten visste jag inte att det kallades anime och manga, det upptäckte jag när jag var 9-10 år, då väldigt många upptäckte det. Men jag är verkligen helt fast i det. Redan då visste jag att jag ville lära mig Japanska, men jag var dock inte lika cool som Yohio och tog tag i saker och ting och börjad plugga det på egen hand... Men i alla fall, det samma gäller den japanska kulturen och japansk historia, jag kommer inte ihåg hur gammal jag var första gången jag såg filmen som baseras på boken En geishas memoarer, men jag vet i alla fall att när jag såg den filmen och hur en geisha såg ut så ville jag aldrig mer vara en prinsessa, jag ville vara en geisha. Så otroligt vackra tyckte jag att de var och det tycker jag fortfarande att de är. Jag är så otroligt fascinerad av Japan och dess kultur och allt, jag vill veta mer, jag vill lära mig mer! JAG MÅSTE! Så vem vet, om ett par år kanske jag bloggar från Japan! Man kan ju alltid hoppas i alla fall!
-- MG
 |
| Hej, detta är jag, jag har inte så mycket med texten att göra förutom att texten handlar om min största dröm! <3 |
Jag vet inte riktigt varför jag har fallit så för det landet, den kulturen och det språket, men fallit det har jag och det är hårt också! Jag har alltid gillat anime och manga, men när jag var liten visste jag inte att det kallades anime och manga, det upptäckte jag när jag var 9-10 år, då väldigt många upptäckte det. Men jag är verkligen helt fast i det. Redan då visste jag att jag ville lära mig Japanska, men jag var dock inte lika cool som Yohio och tog tag i saker och ting och börjad plugga det på egen hand... Men i alla fall, det samma gäller den japanska kulturen och japansk historia, jag kommer inte ihåg hur gammal jag var första gången jag såg filmen som baseras på boken En geishas memoarer, men jag vet i alla fall att när jag såg den filmen och hur en geisha såg ut så ville jag aldrig mer vara en prinsessa, jag ville vara en geisha. Så otroligt vackra tyckte jag att de var och det tycker jag fortfarande att de är. Jag är så otroligt fascinerad av Japan och dess kultur och allt, jag vill veta mer, jag vill lära mig mer! JAG MÅSTE! Så vem vet, om ett par år kanske jag bloggar från Japan! Man kan ju alltid hoppas i alla fall!
-- MG
Uppdatering om ett fantastiskt härligt lov!!
Godmorgon på er! Just nu sitter jag och dricker mitt härliga kaffe, jag är en riktig hejare på att koka kaffe, och lyssnar på Yohios nya album Break the Border. Jag är rätt lycklig över att det är ute nu! Men jag längtar mer till när det släpps på japanska, vilket jag antar att det ska göra, med tanke på att han har ett annat release datum i Japan. Albumet släpptes igår i Sverige, men i Japan släpps det inte förens om en månad ungefär.
Mitt lov har i alla fall varit fantastiskt skönt än så länge. I måndags så var jag och shoppade med mig själv (tror jag skrivit detta innan) och sedan gick jag till gymmet på kvällen, jag hade en riktig "jag dag" i måndags, vilket var riktigt skönt. I tisdags så hade jag en lugn morgon och på eftermiddagen så fikade jag med en kompis och senare på kvällen så åkte jag upp till Claudia med Louise och Johanna och fick lite kvälskaffe hos henne. Mysigt, mysigt. Men hon skulle iväg lite senare så då drog Louise, Johanna och jag oss ner till andra änden av stan och hem till Louise där vi satt och pratade om allt och lite till.
Igår var jag på gymmet vid 9 tiden på morgonen och 9:30 kom Claudia och hennes mamma dit också, det var riktigt roligt att gymma med de två. De är så sjukt härliga! Vid 10:45 gick jag till Johanna och fick en sen frukost. Det var så härligt, jag vet inte riktigt vad som hände med mig men jag ballade ut totalt, så som vi skrattade åt varandras dumheter. Jisses, jag grät en liten skvätt tror jag! Det var så sjukt underbart. Senare när jag skulle gå hem så gick vi en liten promenad i det underbara vårvädret tillsammans med Lovis, en jakt-labrador som hon är hundvakt åt. SÅ SÖT!!! Hon är bara 3 månader gammal! Jag smälter mer och mer för varje gång jag ser henne!! Senare under dagen träffade jag min kusin och vi var barnvakt åt hennes små kusiner (inte mina) dom är också jätte söta, men lite svårare att passa än vad hunden var kan jag ju säga! Sen på kvällen så gick jag till Johanna och åt kvällsmat hos henne. Ja, jag utnyttjar mina kompisar för att få gratis mat!
 |
| Hi there! |
Idag ska jag bara jobba hela dagen vad jag vet. Kanske blir så att man träffar lite mysiga människor senare ikväll. Man kan ju alltid hoppas på det och imorgon så bär det av till Göteborg med Louise och vem vet, någon mer kanske följer med, som en liten bonus lixom ;)
Hoppas att alla kommer få en fin fin dag och att ni haft ett toppen lov än så länge i det otroligt underbart härliga vårvädret som vi fått! <3
-- MG
måndag 25 mars 2013
Det ger en inblick i en sjuk kultur: Våldtäktskulturen
Jag satt precis och läste en artikel på Aftonbladet. Den handlade om något som är så sjukt. Våldtäkt har blivit en så stor del av vår vardag, så vi lägger knappt märke till de längre. Varje kvinna oroar sig för våldtäkter, säger de. Men det är ingen som tror att det kan hända dem själva. Varje man lever med den ständiga blicken och den ständiga frågan från omvärlden: "Är han en våldtäktsman?" Men ändå så blundar vi för våldtäkterna. I artikeln (länk finns om ni trycker på aftonbladet) står det om en flicka som blev så brutalt våldtagen och förnedrad så det finns inte ord för det. Men det är inte det värsta med artikeln, konstigt nog. Det värsta är att folk går i försvar mot killarna som gjorde det och skyller på flickan, säger att det är hennes eget fel att hon blev våldtagen!
Precis som när jag gjorde inlägget om Cutt4Beiber så skäms jag över att vara en del av den här kulturen. Hur kan det bli så otroligt galet egentligen? Vi låter detta ske, vi ser det men vi tar inte in det. "Det är bara så det är, och det kommer alltid att vara så, tyvärr." Vår moderna kultur börjar spåra ur. Mer och mer börjar bli socialt accepterat. Nej, det är klart att man inte tycker att våldtäkt är okej. Men det är inte svart eller vitt, det är inte antingen okej eller inte okej. Vissa anser faktiskt på riktigt att det har att göra med vilka signaler tjejen har gett till killen. Det är helt absurt. Visst, man ska inte ge folk falska förhoppningar eller få dem att tro saker och sedan skratta dem i ansiktet och säga "Trodde du verkligen på det själv eller?". Men det gör det inte till en rättighet att förgripa sig på någon!
Nu ska jag inte bara kasta skit på killar och säga att alla skulle våldta en tjej om hon gav signaler om att de var något på gång. Många killar backar undan. Men tyvärr så har "sexuellt-odjur" blivit förknippat med manlighet. Så många skulle faktiskt inte känna sig tillräckligt manliga om de inte utförde "den sexuella akten" trots att tjejen har sagt att hon inte vill. Det är en sån press på killar att de ska vara på när det kommer till sex. De ska ligga med tjejer till höger och vänster, de ska vara världsvana och de ska inte ta nej till svar. Men, varför? Varför ska en kille vara totalt vidrig när det kommer till sex för att vara manlig? Är det inte mer manligt att vara ödmjuk och förstående och att visa hänsyn till den andre än att vara ett svin? Jag vet att jag tycker det och om jag inte tror helt galet om folk så tror jag att många andra håller med mig.
Majoriteten skulle säga att de håller med mig om att det är skrämmande att saker som det som det står om i artikeln från aftonbladet faktiskt kan hända. Men ändå är det en så stor del som tycker att det är okej. Så hur ska man kunna stoppa något som detta? Hur ska man kunna få folk som vägrar stå helt för sin åsikt att förstå att deras åsikt är mycket skev? Det går inte! Det går inte att stoppa detta fören det brutit ut totalt, fören det är accepterat av samhället att tycka så, för det är först då fler kommer våga säga som det tycker, tyvärr kommer det även då vara försent för att stoppa det "i tid". Vi sitter fast i ett ekorrhjul. Vi måste lyckas ta oss ut, innan hjulet lådsnar och börjar rulla okontrollerbart med oss i det.
-- MG
söndag 24 mars 2013
Är det ett tecken på svaghet att förlita sig på andra?
Jag är en sån person som är beroende av att verka stark. Visst, jag kan vara extremt gnällig och när jag inte vill något, har mensvärk eller har en allmänt dålig dag så kan jag vara a real pain in the as! Men jag ska alltid framstå som stark till min personlighet. Jag hatar att be om hjälp och stöd. Jag ska klara allt själv, annars är jag svag och är jag svag visar jag att jag inte kan någonting. Det är en ond cirkel som går runt runt runt. Men jag kan inte sluta, det är som sagt ett beroende och beroenden är svåra att bli av med, kvittar vad de är.
Men är det verkligen så att det är en svaghet att förlita sig på andra? Är det en svaghet att veta om att någon står bakom dig och fångar upp dig om du faller? Eller är det ett täcken på styrka att faktiskt låta någon så nära in på livet så att de faktiskt skulle kunna fånga upp dig?
Jag är en sån person som tror på både slumpen och ödet. Jag tror att de går hand i hand. De kompliterar varandra och är beroende av varandra. Vi föds med ett öde, men detta öde kommer sedan förändras tack vare slumpen och slumpen kommer bara kunna göra sitt om vi först följer vårt öde. (Låter det hel galet?) T ex. Jag tror inte det var ödet som gjorde så att jag började spela flöjt och teater. Det var mitt öde att göra något estetiskt och att stå på scenen, för jag känner mig så extremt hemma på en scen så det är nästan skrämmande. Men det var helt klart slumpen som valde vad det var för estetisk riktning jag skulle få, vilken väg jag skulle hamna på, vart mitt öde sedan skulle leda mig. Sen tror jag att det bara var slumpen som gjorde så att jag i sista minuten bestämde mig för att ändra mitt gymnasieval så att jag hamnade på estet teater istället för estet musik.
Vårat öde är bestämt enbart på oss. Sedan kommer slumpen och den är beroende av de val vi gör och de personer vi har omkring oss. För att vi verkligen ska klara av att nå slutmålet på vårt öde med bravur måste vi tillåta människor att byta sida, från slumpen till ödet. Jag tror inte riktigt att det är ödet som har gjort så att jag träffat de människor jag träffat och att de har påverkat mig som de har, det är bara ren slump. Men mitt öde gjorde så att jag hamnade där jag hamnade mentalt. Och det var därifrån som jag gjorde mina val och det var så jag träffade alla. Men jag kan sedan bestämma mig för om jag vill att de ska bli en del av mitt öde. Jag kan bestämma om jag vill förlita mig på dem. Det är läskigt! Jag kommer tappa kontrollen! Jag stannar kvar där jag är!
Våga släppa kontrollen och låt slumpen leda vägen ett litet tag, så ska du snart få se på underverk i ditt öde. Mitt öde just nu är extremt oklart för mig, för just nu så väntar jag helt enkelt på att slumpen ska visa mig vilken väg som verkar mäst spännande. (Snacka om att detta inte makede någon sense) <-- (hej svengelska)
-- MG
Men är det verkligen så att det är en svaghet att förlita sig på andra? Är det en svaghet att veta om att någon står bakom dig och fångar upp dig om du faller? Eller är det ett täcken på styrka att faktiskt låta någon så nära in på livet så att de faktiskt skulle kunna fånga upp dig?
Jag är en sån person som tror på både slumpen och ödet. Jag tror att de går hand i hand. De kompliterar varandra och är beroende av varandra. Vi föds med ett öde, men detta öde kommer sedan förändras tack vare slumpen och slumpen kommer bara kunna göra sitt om vi först följer vårt öde. (Låter det hel galet?) T ex. Jag tror inte det var ödet som gjorde så att jag började spela flöjt och teater. Det var mitt öde att göra något estetiskt och att stå på scenen, för jag känner mig så extremt hemma på en scen så det är nästan skrämmande. Men det var helt klart slumpen som valde vad det var för estetisk riktning jag skulle få, vilken väg jag skulle hamna på, vart mitt öde sedan skulle leda mig. Sen tror jag att det bara var slumpen som gjorde så att jag i sista minuten bestämde mig för att ändra mitt gymnasieval så att jag hamnade på estet teater istället för estet musik.
Vårat öde är bestämt enbart på oss. Sedan kommer slumpen och den är beroende av de val vi gör och de personer vi har omkring oss. För att vi verkligen ska klara av att nå slutmålet på vårt öde med bravur måste vi tillåta människor att byta sida, från slumpen till ödet. Jag tror inte riktigt att det är ödet som har gjort så att jag träffat de människor jag träffat och att de har påverkat mig som de har, det är bara ren slump. Men mitt öde gjorde så att jag hamnade där jag hamnade mentalt. Och det var därifrån som jag gjorde mina val och det var så jag träffade alla. Men jag kan sedan bestämma mig för om jag vill att de ska bli en del av mitt öde. Jag kan bestämma om jag vill förlita mig på dem. Det är läskigt! Jag kommer tappa kontrollen! Jag stannar kvar där jag är!
Våga släppa kontrollen och låt slumpen leda vägen ett litet tag, så ska du snart få se på underverk i ditt öde. Mitt öde just nu är extremt oklart för mig, för just nu så väntar jag helt enkelt på att slumpen ska visa mig vilken väg som verkar mäst spännande. (Snacka om att detta inte makede någon sense) <-- (hej svengelska)
-- MG
Människan må vara liten men i hjärtat är människan störst om människan tror så!
Nu kommer jag förmodligen låta som en sån där äckligt självgod människa som sätter sig själv på en pidistal högt över alla andra, men det är inte det som kommer vara poängen i det jag tänker skriva nu. Så snälla lägg inte fokus på att jag använder mig själv som exempel många gånger, det är bara lättast så, lägg istället märke till de andra sakerna, de saker som faktiskt tillhör poängen i hela den här texten.
Jag sitter just nu och läser en utav mina favorit manga serier från när jag var mindre, Full moon O´sagashite. Den handlar om en 12 årig flicka som bara har ett år kvar att leva. Hennes största passion i livet är musik och hon älskar att sjunga, men på grund av hennes sjukdom kan hon inte sjunga och hon är inte tillåten att gå utanför huset. Hon bor hos sin mormor eftersom att båda hennes föräldrar dött i en bilolycka, hennes mormor hatar musik så Mitsuki (flicka som serien handlar om) är inte tillåten att lyssna på musik.
Den här 12 år gamla flickan har många intelligenta tankar om livet och om människor och ser på saker och ting på ett sätt som många andra inte ser på det. Hon är en otrolig optimist och gör precis det hon vill och låter inget stoppa henne. Men det är ibland svårt att ta det hon säger och gör på allvar just för att man hänger upp sig på hennes ålder. "Hon är ju bara 12, så skulle ingen vanlig 12 åring säga!" Ne, kanske inte. Men jag vet att jag, genom hela mitt liv, också har sagt saker som folk tänkt, så säger ingen vanlig unge. Varför underskattar man ofta det folk säger bara för att de har levt ett visst antal år "för lite"? Varför kan inte en 12 åring ha smarta tankar om saker och ting. Det är väll ändå inte åldern som gör oss till de vi är? Jag har träffat på många vuxna som ofta sagt att jag har kloka åsikter och meningar om vissa saker, så klart inte om allt, men inom vissa områden. Men det är inte alla som skulle ta mig på allvar när jag säger vissa saker, för att jag inte är gammal nog. Men vem är det egentligen som säger att en 12 åring eller en 15 eller 18 åring inte kan vara lika intelligent som en 32 åring. Åldern må göra oss smartare, men intelligens är något som man föds med (enligt mig). Jag tror inte att man är intelligentare bara för att man är äldre. Precis som att man inte känner annorlunda beroende på ålder heller.
Vi må utvecklas men vi förlir alltid de vi är, de vi alltid har varit. Jag kan anse att jag inte är samma person nu som jag var när jag var 13-14 år. Men tänker jag efter så stämmer inte det. Jag är fortfarande samma person. Jag har fortfarande exakt samma känslor. Jag älskar samma saker och har samma värderingar när det kommer till hur jag ser på världen och personers värden mm. Men allt har utvecklats och omformats.
Det är så lätt för oss att underskatta och trycka ner den lilla. Den som är yngre, barn, den som är kortast. Precis som vi förväntar oss för mycket av andra. Men nu ska jag hålla mig till oss som är små. Det är lätt att anta att barn inte tar samma skada känslomässigt som en som är äldre, precis som att vi alltid antar att unga människor inte förstår. Men jag som lillasyster, som minstingen och som en extremt analyserande person när det kommer till hur andra människor beter sig och känner sig, kan jag säga att det dummaste du kan göra är att underskatta den som är liten.
Människor är mycket underliga och mystiska varelser. Oförutsägbara och extremt formbara. Som de sjunger i filmen Mulan i låten I'll make a man out of you, "Mysterious as the dark side of the moon". Det är ett mycket bra sätt att beskriva oss människor på. Vi är lika mystiska som månens mörka sida. Vi kan aldrig riktigt nå den (inte helt sant längre dock) men ibland så ser vi den när mången inte är full, när det bara är en tunn tunn månskära så kan man faktiskt se hela månen, fast då bara som en skugga. Det samma gäller människor tror jag. Vi ser aldrig hela personen när den lyser som starkast, utan när den är på väg framåt. Men nu tappade jag ämnet igen, jag är verkligen mästarnas mästare på att fara iväg och hitta nya grenar att koppla till ämnet och till sist så har jag tappat den där röda tråden som lärare alltid tjatar på en om att man måste hålla genom sina texter.
Btw, jag tycker att ni kan ta och lyssna på låten och kanske till och med anstränga er så mycket så att ni ser på videon. Låten och videon kommer från serien som jag skrev om i början av texten (Full moon O´sagashite). Låten är förbannat fin, ja den är på japanska, men jag tycker ni kan lyssna på den ändå för den är så otroligt vacker. Jag hörde låten innan jag läste eller såg något av serien, då var den vacker, nu när jag läst och sett serien är den så vacker så att jag nästan börjar gråta varje gång jag hör den!
-- MG
Jag sitter just nu och läser en utav mina favorit manga serier från när jag var mindre, Full moon O´sagashite. Den handlar om en 12 årig flicka som bara har ett år kvar att leva. Hennes största passion i livet är musik och hon älskar att sjunga, men på grund av hennes sjukdom kan hon inte sjunga och hon är inte tillåten att gå utanför huset. Hon bor hos sin mormor eftersom att båda hennes föräldrar dött i en bilolycka, hennes mormor hatar musik så Mitsuki (flicka som serien handlar om) är inte tillåten att lyssna på musik.
Den här 12 år gamla flickan har många intelligenta tankar om livet och om människor och ser på saker och ting på ett sätt som många andra inte ser på det. Hon är en otrolig optimist och gör precis det hon vill och låter inget stoppa henne. Men det är ibland svårt att ta det hon säger och gör på allvar just för att man hänger upp sig på hennes ålder. "Hon är ju bara 12, så skulle ingen vanlig 12 åring säga!" Ne, kanske inte. Men jag vet att jag, genom hela mitt liv, också har sagt saker som folk tänkt, så säger ingen vanlig unge. Varför underskattar man ofta det folk säger bara för att de har levt ett visst antal år "för lite"? Varför kan inte en 12 åring ha smarta tankar om saker och ting. Det är väll ändå inte åldern som gör oss till de vi är? Jag har träffat på många vuxna som ofta sagt att jag har kloka åsikter och meningar om vissa saker, så klart inte om allt, men inom vissa områden. Men det är inte alla som skulle ta mig på allvar när jag säger vissa saker, för att jag inte är gammal nog. Men vem är det egentligen som säger att en 12 åring eller en 15 eller 18 åring inte kan vara lika intelligent som en 32 åring. Åldern må göra oss smartare, men intelligens är något som man föds med (enligt mig). Jag tror inte att man är intelligentare bara för att man är äldre. Precis som att man inte känner annorlunda beroende på ålder heller.
Vi må utvecklas men vi förlir alltid de vi är, de vi alltid har varit. Jag kan anse att jag inte är samma person nu som jag var när jag var 13-14 år. Men tänker jag efter så stämmer inte det. Jag är fortfarande samma person. Jag har fortfarande exakt samma känslor. Jag älskar samma saker och har samma värderingar när det kommer till hur jag ser på världen och personers värden mm. Men allt har utvecklats och omformats.
Det är så lätt för oss att underskatta och trycka ner den lilla. Den som är yngre, barn, den som är kortast. Precis som vi förväntar oss för mycket av andra. Men nu ska jag hålla mig till oss som är små. Det är lätt att anta att barn inte tar samma skada känslomässigt som en som är äldre, precis som att vi alltid antar att unga människor inte förstår. Men jag som lillasyster, som minstingen och som en extremt analyserande person när det kommer till hur andra människor beter sig och känner sig, kan jag säga att det dummaste du kan göra är att underskatta den som är liten.
Människor är mycket underliga och mystiska varelser. Oförutsägbara och extremt formbara. Som de sjunger i filmen Mulan i låten I'll make a man out of you, "Mysterious as the dark side of the moon". Det är ett mycket bra sätt att beskriva oss människor på. Vi är lika mystiska som månens mörka sida. Vi kan aldrig riktigt nå den (inte helt sant längre dock) men ibland så ser vi den när mången inte är full, när det bara är en tunn tunn månskära så kan man faktiskt se hela månen, fast då bara som en skugga. Det samma gäller människor tror jag. Vi ser aldrig hela personen när den lyser som starkast, utan när den är på väg framåt. Men nu tappade jag ämnet igen, jag är verkligen mästarnas mästare på att fara iväg och hitta nya grenar att koppla till ämnet och till sist så har jag tappat den där röda tråden som lärare alltid tjatar på en om att man måste hålla genom sina texter.
Btw, jag tycker att ni kan ta och lyssna på låten och kanske till och med anstränga er så mycket så att ni ser på videon. Låten och videon kommer från serien som jag skrev om i början av texten (Full moon O´sagashite). Låten är förbannat fin, ja den är på japanska, men jag tycker ni kan lyssna på den ändå för den är så otroligt vacker. Jag hörde låten innan jag läste eller såg något av serien, då var den vacker, nu när jag läst och sett serien är den så vacker så att jag nästan börjar gråta varje gång jag hör den!
-- MG
Uppdaterar er om en härlig vecka!
Hej, det har gått nästan en vecka sen jag skrev något sist, men jag har haft riktigt fullt upp, så jag har fått lägga bloggandet lite åt sidan så att säga. I onsdags så var jag på zumba med Claudia, snacka om att det var jobbigt när man har så dålig kondition som jag har och så kommer ju den där lilla detaljen in att jag inte kan dansa för fem öre. Det är sanningen och jag accepterar den, trots att jag inte gillar den. Jag önskar verkligen att jag kunde dansa och att jag kunde sjunga bra, men nej, man kan inte få allt man vill här i livet! Men jag är nöjd ändå!
I torsdags så var jag på Västerhöjds musikföreställning Love Love Love tillsammans med Elin L och Louise. Johanna, mitt lilla svullna päron, var med och inte nog med att hon sjöng solo, det var dessutom hon som öppnade hela föreställningen. Jag blev så stolt så jag började gråta, bokstavligt talat! Det roliga var att när hon såg oss i publiken, och när hon såg min min, så började hon skratta. Rätt roligt!!Något annat som var rätt roligt var att Louise sa till mig "Är det johanna som sjunger?" och jag svarar "Nej, det är det nog inte, Johanna sjunger inte så bra" och så var det hon! Man känner sig rätt snäll när man tänker på hur det låter när man säger en sån sak ;)
Fredag och lördag spenderades på jobbet. I lördags så var det bara jag, min mamma och min syster Johanna som jobbade och jag, det ballar typ alltid ut när det bara är vi tre som jobbar ihop. Mycket mysigt måste jag säga! <3
På lördags kvällen så bjöd jag Johanna, inte min syster, på middag ute. Det var jätte mysigt och vi hade nog kunnat sitta kvar längre och beställt en extra efterrätt om det inte hade varit för att vi fick välja mellan att ta bussen som gick 22:45 eller 01:15... gissa vilken vi tog! Det var en super härlig kväll med en super härlig tjej. Hon är något av det bästa jag har! <3 (Nu hoppas jag verkligen att folk inte tar det på fel sätt och tror att jag tycket illa om dom och bla bla bla, jag vet att det finns folk som lätt vänder på ord och ger dem en helt annan mening).
Idag har jag bara chillat, jag skulle varit med Johanna... men ingen av oss har hört av sig till den andra, jag tror att vi båda kände för att ha en lugn slapp dag. Så jag har bara läst och sett på film hela dagen och nu sitter jag och myser med melon, ananas och Lindt 70% med mint! <3
Hoppas att ni alla haft en lika skön vecka som jag har haft och att ni får ett fantastiskt påsklov, om ni nu har det samtidigt som jag vilket innebär nu, annars så får ni ha det bra på skolor och jobb!
-- MG
I torsdags så var jag på Västerhöjds musikföreställning Love Love Love tillsammans med Elin L och Louise. Johanna, mitt lilla svullna päron, var med och inte nog med att hon sjöng solo, det var dessutom hon som öppnade hela föreställningen. Jag blev så stolt så jag började gråta, bokstavligt talat! Det roliga var att när hon såg oss i publiken, och när hon såg min min, så började hon skratta. Rätt roligt!!Något annat som var rätt roligt var att Louise sa till mig "Är det johanna som sjunger?" och jag svarar "Nej, det är det nog inte, Johanna sjunger inte så bra" och så var det hon! Man känner sig rätt snäll när man tänker på hur det låter när man säger en sån sak ;)
Fredag och lördag spenderades på jobbet. I lördags så var det bara jag, min mamma och min syster Johanna som jobbade och jag, det ballar typ alltid ut när det bara är vi tre som jobbar ihop. Mycket mysigt måste jag säga! <3
På lördags kvällen så bjöd jag Johanna, inte min syster, på middag ute. Det var jätte mysigt och vi hade nog kunnat sitta kvar längre och beställt en extra efterrätt om det inte hade varit för att vi fick välja mellan att ta bussen som gick 22:45 eller 01:15... gissa vilken vi tog! Det var en super härlig kväll med en super härlig tjej. Hon är något av det bästa jag har! <3 (Nu hoppas jag verkligen att folk inte tar det på fel sätt och tror att jag tycket illa om dom och bla bla bla, jag vet att det finns folk som lätt vänder på ord och ger dem en helt annan mening).
Idag har jag bara chillat, jag skulle varit med Johanna... men ingen av oss har hört av sig till den andra, jag tror att vi båda kände för att ha en lugn slapp dag. Så jag har bara läst och sett på film hela dagen och nu sitter jag och myser med melon, ananas och Lindt 70% med mint! <3
Hoppas att ni alla haft en lika skön vecka som jag har haft och att ni får ett fantastiskt påsklov, om ni nu har det samtidigt som jag vilket innebär nu, annars så får ni ha det bra på skolor och jobb!
-- MG
tisdag 19 mars 2013
Gör gymmet osäkert!
Hej hopp! Snacka om att jag känner mig hurtig eller! Jag har varit på gymmet två dagar i rad och jag ska tillbaka imorgon också. I går och i dag jobbade jag lite själv på maskinerna och imorgon blir det ett zumba pass! Kuligt att ha en go flicka till tränings kompis också, denna tös heter Claudia! Jag fattar inte varför jag har varit så jädra lat så att jag inte börjat tidigare. Det är verkligen jätte skönt, så nu ska jag försöka hinna träna minst tre gånger i veckan. Det borde inte vara allt för svårt att lyckas klämma in det, jag får helt enkelt sluta vara en sån jäkla serie nörd och lägga tiden som jag tittar på serier på gymmet istället. Så, nu vet alla ni som läser min blogg att jag ska gymma tre gånger i veckan och jag måste ha en jäkligt bra anledning till att inte göra det. Nu kommer jag inte undan med dåliga ursäkter längre, nu ska vi börja ta hand om kroppen fröken fräken!
Hoppas att ni alla har det bra och tar hand om er själva! Nu ska jag i alla fall plugga vidare innan jag ser på ett avsnitt av Pretty little liars innan jag kryper till sängs!
-- MG
Jag har fått en ny stol, som heter Magnus, så nu slipper jag få en skruv i rumpan varje gång jag ska sätta mig vid datorn eller plugga på mitt rum, GÖTT! Och jag var så duktig och skruvade ihop den själv, vuxen poäng till mig!
Hoppas att ni alla har det bra och tar hand om er själva! Nu ska jag i alla fall plugga vidare innan jag ser på ett avsnitt av Pretty little liars innan jag kryper till sängs!
-- MG
måndag 18 mars 2013
Mina underbara töser, vad skulle jag göra utan er?!
Jag har verkligen världens bästa kompisar!!! Jag skulle ut och äta med Johanna, som ett litet 18 års firande. Men så hade hon glömt busskortet hemma, så vi fick gå och hämta det innan vi gick till bussen. När vi kom hem till henne så kom hon på att hon ville visa mig något så hon bad mig att följa med till hennes rum och när jag går runt hörnet så står de bästa tjejerna där! Då har de planerat en 18 års fest bakom ryggen på mig i över en månad!!! Jag började gråta för att jag blev så glad. Sen när jag tittade runt på dem så landade min blick på Louise och vems huvud ser jag bredvid hennes om inte FÄFFIHS!!! Min älskade skåning tjej var där!!! Hon kom upp hit för min skull. Jag bara vände på klacken och gick in i badrummet och storgrinade! Detta var nog bästa kvällen på jag vet inte hur länge! Tack och lov så hade jag en hel del alkohol i kroppen för jag fick en flis som gick genom typ halva foten (ja jag överdriver lite) --> (men jag kan faktiskt inte gå ordentligt på vänsterfoten). Mer folk kom under kvällen, men det bästa var att mina älskade vänner faktiskt gjorde detta för min skull! <3
Tyvärr så var jag i sån chock så jag tog enbart ett kort och det var på en smått full johanna som gjorde fyllemat åt mig och fäffih! <3
Tyvärr så var jag i sån chock så jag tog enbart ett kort och det var på en smått full johanna som gjorde fyllemat åt mig och fäffih! <3
-- En mycket lycklig MG
torsdag 14 mars 2013
Fick världens städ ryck!
Jag tror jag har fått fnatt! Jag råkade välta ner min porslins kaktus i golvet så att den gick sönder. Jag limmade i hop den igen och sedan ballade jag ut och började storstäda! Och när jag säger storstäda så menar jag verkligen stor städa! Jag plockade ut alla böcker ur min bokhylla (vilket är väldigt många) och damtorkade alla hyllor, alla golv lister, rensade skåp och lådor, etc. etc. så nu sitter jag i ett mycket fint, ny städat rum och ska sätta igång och plugga innan jag ska gå och ha dubbla flöjtlektion!
-- MG
 |
| En ganska söt bild som jag tog när jag var ute och gick för några dagar sedan! <3 |
-- MG
En torsdagsmorgon i den snöiga våren!
Hej, hoppas alla har en trevlig torsdagsmorgon! Jag sitter i skolan och gör absolut ingenting. Jo, jag lyssnar på Seremedy och bloggar.... Vi har religion nu och jag känner att jag är klar med min uppsats eller vad man nu ska kalla det för. Jag skulle kunna kolla igenom den en extra gång, vilket jag tror att jag ska göra, men jag ska försöka att låta bli att pilla i den för då kommer jag kanske bara röra till det och det vill jag inte.
Det känns nästan som att jag skulle kunnat stanna hemma och pluggat idag för vi har bara religion och sen teater. Så jag skulle kunnat ta sovmorgon och sen komma på teaterlektionen och hänga i bunkern med de andra och fixa med kostymerna inför vår barnteater. Men, men, nu sitter jag här och väntar på att klockan ska bli 9:25, det är ju inte allt för långt kvar i alla fall!
Hoppas ni fått en bra start på dagen! Btw, Julia är bäst! Nöd nu! ;)
-- MG
 |
| En till liten bild på mig med Emils keps på mig! ^^ |
Det känns nästan som att jag skulle kunnat stanna hemma och pluggat idag för vi har bara religion och sen teater. Så jag skulle kunnat ta sovmorgon och sen komma på teaterlektionen och hänga i bunkern med de andra och fixa med kostymerna inför vår barnteater. Men, men, nu sitter jag här och väntar på att klockan ska bli 9:25, det är ju inte allt för långt kvar i alla fall!
Hoppas ni fått en bra start på dagen! Btw, Julia är bäst! Nöd nu! ;)
-- MG
onsdag 13 mars 2013
Snön, varför skulle du komma tillbaka, nu när vi alla var beredda på vår?!
God kväll på er! Just nu sitter jag och lyssnar på min Chill I Dill! lista på Spotify och pluggar inför mitt psykologiprov som är på tisdag. Den här gången handlar det om kvinnor och män och partnerval. Det är rätt intressant, men mycket av det har jag tänkt på innan, med tanke på att detta är ett ämne som alltid har intresserat mig. Men det är rätt kul att få sina teorier bekräftade!
Jag har varit ledig idag, det har varit utvecklingssamtalsdag på skolan idag och eftersom att jag är 18 nu (woopwoop) så slapp jag detta. Så jag har varit ledig hela dagen, förutom att jag jobbat på Charlies också, men jag har i alla fall varit helt ledig från skolan vilket har varit mycket skönt. Jag har pluggat och sett på Pretty little liars så min dag har varit rätt chill. På Charlies så bjöd jag barnen på tårta eftersom att de är så sjukt duktiga! Förra veckan så spelade de upp två små föreställningar för folk som är lika gamla som mig och Louise (+/-) medan de själva är kring 10 års åldern. Så jäkla duktiga!!!
Men nu ska jag återgå till mitt pluggande. Det borde ni också göra, för när man väl kommit igång så är det faktiskt ganska roligt att plugga! Och ni tycker ni att jag är knäpp! Men det är helt okej!
-- MG
Jag har varit ledig idag, det har varit utvecklingssamtalsdag på skolan idag och eftersom att jag är 18 nu (woopwoop) så slapp jag detta. Så jag har varit ledig hela dagen, förutom att jag jobbat på Charlies också, men jag har i alla fall varit helt ledig från skolan vilket har varit mycket skönt. Jag har pluggat och sett på Pretty little liars så min dag har varit rätt chill. På Charlies så bjöd jag barnen på tårta eftersom att de är så sjukt duktiga! Förra veckan så spelade de upp två små föreställningar för folk som är lika gamla som mig och Louise (+/-) medan de själva är kring 10 års åldern. Så jäkla duktiga!!!
Men nu ska jag återgå till mitt pluggande. Det borde ni också göra, för när man väl kommit igång så är det faktiskt ganska roligt att plugga! Och ni tycker ni att jag är knäpp! Men det är helt okej!
 |
| Rätt söt i keps måste jag säga! |
tisdag 12 mars 2013
Intagningsdag för niorna!
Hej och godmorgon! Just nu sitter jag och tittar på treornas slutproduktion från förra året. Vi har intagningsprovs dag idag så hela skolan vimlar av nyfikna små nior som är jätte förvirrade och inte vet vad de vill än. Det är riktigt mysigt, hela klassen visar dem runt på skolan och umgås med dem så det är en mycket chill dag för oss idag och imorgon är vi lediga igen för att det är utvecklingssamtalsdag, vilket inte är helt fel det heller!
Min födelsedag var mycket lyckad i alla fall, speciellt vid fyra tillfällen. Frukosten med mamma och Johanna, lunchen men min syster (Johanna), en mysig pratstund med pappa och sedan avslutades hela kvällen med att sitta och skratta tårar med min syster och mamma till sent på kvällen! Så härligt, det var länge sedan vi hade en sådan myskväll ihop!
Nu när jag läser det så låter det nästan som att mina föräldrar är skillda, men det är de inte, de jobbar bara parrallelt juts igår.
Ha en trevlig dag nu alla kära läsare så ses vi senare! <3
-- MG
 |
| Det får bli en redan använd bild för jag har inte min dator jusst nu, men bilden är tagen är i samma klassrum som jag sitter i nu i alla fall! :D |
Min födelsedag var mycket lyckad i alla fall, speciellt vid fyra tillfällen. Frukosten med mamma och Johanna, lunchen men min syster (Johanna), en mysig pratstund med pappa och sedan avslutades hela kvällen med att sitta och skratta tårar med min syster och mamma till sent på kvällen! Så härligt, det var länge sedan vi hade en sådan myskväll ihop!
Nu när jag läser det så låter det nästan som att mina föräldrar är skillda, men det är de inte, de jobbar bara parrallelt juts igår.
Ha en trevlig dag nu alla kära läsare så ses vi senare! <3
-- MG
måndag 11 mars 2013
Presenter och plugg!!
 |
| Två par Converse! <3 |
 |
| Extern hårddisk!!! |
 |
| "Champangen" |
 |
| Två halsdukar, en svart och en med Union Jack mönster! |
 |
| Ballonger!!!<3 |
Och Plugg....
-- MG
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)