Instagram

torsdag 28 mars 2013

どんな時でも笑って笑って!

Keep on smiling, always smiling står det som rubrik för den som undrar. Och nej, jag kan inte japanska för den som undrar det, tyvärr. Men anledningen till att jag valt att ha rubriken med japanska tecken (Romaji) är för att jag verkligen vill lära mig så och jag tycker det är otroligt fint. En dröm jag har är att flytta till Japan i ett halvår och försöka lära mig så mycket japanska som går och även studera japans kulturhistoria och historia eftersom att detta är tre saker som har intresserat mig i många många år. Men tyvärr så tror jag inte att detta är någon dröm som kommer gå i uppfyllelse efterson att jag vill plugga en massa annat också, det finns för lite tid för att jag ska hinna med allt jag vill hinna med. Något säger mig att det är fler än jag som känner så, inte sant? Men, man får helt enkelt göra det bästa av situationen. Jag vet i alla fall att jag ska åka till Japan minst en gång i mitt liv och då ska det vara under våren, helst i April! Detta vet jag att jag har skrivit innan, så, med tanke på att jag tjatar så mycket om det kanske ni förstår hur gärna jag vill det! 

Hej, detta är jag, jag har inte så mycket med texten att göra förutom att texten handlar om min största dröm! <3 

Jag vet inte riktigt varför jag har fallit så för det landet, den kulturen och det språket, men fallit det har jag och det är hårt också! Jag har alltid gillat anime och manga, men när jag var liten visste jag inte att det kallades anime och manga, det upptäckte jag när jag var 9-10 år, då väldigt många upptäckte det. Men jag är verkligen helt fast i det. Redan då visste jag att jag ville lära mig Japanska, men jag var dock inte lika cool som Yohio och tog tag i saker och ting och börjad plugga det på egen hand... Men i alla fall, det samma gäller den japanska kulturen och japansk historia, jag kommer inte ihåg hur gammal jag var första gången jag såg filmen som baseras på boken En geishas memoarer, men jag vet i alla fall att när jag såg den filmen och hur en geisha såg ut så ville jag aldrig mer vara en prinsessa, jag ville vara en geisha. Så otroligt vackra tyckte jag att de var och det tycker jag fortfarande att de är. Jag är så otroligt fascinerad av Japan och dess kultur och allt, jag vill veta mer, jag vill lära mig mer! JAG MÅSTE! Så vem vet, om ett par år kanske jag bloggar från Japan! Man kan ju alltid hoppas i alla fall!
-- MG

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar